torsdag 13 december 2007

Huvudvärk

Nu har jag suttit vid datorn alldeles för länge, har t om glömt bort att äta mat. Men nu är mat på värmning och jag tänkte försöka skriva något.

Jag har skapat ett konto på bilddagboken. Jag har försökt lägga upp lite bilder men det verkar inte fungera särskilt bra. Kanske är jag för trött för att förstå hur man gör. Kanske är det bättre att försöka igen senare ikväll efter maten eller imorgon.

Second life har tagit mycket tid den här veckan. Ändå har jag inte hunnit med så mycket. Men nu vet jag i alla fall hur det fungerar och jag har min karaktär och vänner där, så det är bara att gå in igen när jag känner för det. Det är en konstig värld eftersom den är så lik vår egen. Det mesta som finns i vår värld finns även där. Man kan arbeta för att tjäna pengar, resa, träffa folk, gå på utställningar, konserter, klubbar, ja det mesta tror jag. Jag undrar varför folk är så fascinerade av den världen när det finns en riktig värld här utanför. Kanske är det för att allt går mycket snabbare i SL, du kan resa till andra sidan jorden på ett musklick. Eller för att man kan göra saker i SL som man kanske inte skulle vilja göra i verkligheten. Eller också är det fascinationen av att SL världen faktiskt fungerar. Jag tycker att hela SL världen bygger på samspelet med de andra människorna som är där. Så egentligen är det väl som ett mer avancerat chat program.

Pengar, döden och klasskompisar

Nu har Dosa varit i SL i tre dagar och hon har börjat förstå lite mer hur man tar sig runt. Hon har bland annat lärt sig hur man pratar med folk. Igår återvände hon till festivalen där hon fick se en död man ligga i en blodpöl i gräset. Ingen verkade bry sig om den döda mannen. Kanske händer det ofta att folk blir mördade i SL. Jag undrar hur det går till? Dosa har ju inte ens lärt sig att plocka upp saker, vilket var lite irreterande igår när hon hittade en bunt sedlar som hon inte kunde ta upp.

Idag har hon träffat lite klasskompisar på en fest. Det var roligt att få dansa loss med dem. Men förutom att dansa fanns det inte så mycket att göra på festen så Dosa åkte till Liverpool. Men i Liverpool hamnade hon på en klubb som hon inte kunde komma ut från så det bar vidare till NYC där hon träffade Tossa och Tuj och hittade ett gratis hus.

tisdag 11 december 2007

11 december

Dosa Apfelbaum finns i verkligheten, i second life. Hon är inte så glad, för ingen vill prata med henne. Förutom en snögubbe. På grund av sitt namn flög Dosa till en tysk julmarknad. Det var där hon pratade med snögubben. Förutom snögubben var det inte så mycket folk på marknaden så Dosa åkte till en festival istället. Hon blev glad över att se alla dansande människor där och gav sig snabbt in i dansen. Men Dosa ville prata med någon och gick därför och satte sig i gräset tillsammans med de andra festivalbesökarna. Men ingen svarade henne när hon sökte kontakt. Hon skrek då rakt ut i luften:

-Why won’t anybody talk to me?!

- lol, fick hon till svar.

Lite senare pratade faktiskt en kille med henne. Vad gör man i den här världen? undrade Dosa.

- Man tjänar pengar, sa killen.

- ok, sa Dosa.

måndag 10 december 2007

Måndag efter lunch

Jaha, det här var ju intressant. Jag har skapat mig en ny identitet. Dosa Apfelbaum heter jag numera. Får se vad som händer härnäst.